Tävlingsångest
Det har slagit mig att jag ska tävla? Igen haha.. Varje gång det slår mig börjar jag svettas om händerna. Varje gång jag ska sova kan jag stå och titta på mig själv i spegeln och låtsas posera (jag vet att jag inte är ensam om det så inga höjda ögonbryn hörtu). Vissa dagar känns det extremt rätt, andra undrar jag bara vad jag gett mig in på. Kommer jag verkligen hinna bli rippad? Just nu känns det bara som om jag lagt på mig så mycket sen fotograferingen. Inget jag har ångest eller analyserar över i vardagen. MEN så fort jag kommer och tänka på tävlingen så undrar jag om jag gjort mig en björntjänst som lagt på mig mer?
Tror jag kommer lugna mig så fort jag träffar en riktigt bra coach så jag kan diskutera de här simpla sakerna :) För sen jag lagt på mig har jag kunnat maxa i marklyft samt gett min kropp virke att bygga mer på, och det är även det jag försöker berätta mig själv i min tävlingsstress. För det är långt kvar men som virgin är jag självklart nervös.
Just nu äter jag precis det som faller mig in att äta. Jag äter i övrigt som vanligt men känner jag för att ta en pepparkaka, äta en pizza eller äta godis PRECIS när jag vill så gör jag det. Jag är ett djur, jag agerar bara!
tack.. nu har jag fått ordbajsa lite över min stress! (då jag skrev direkt från hjärta mi så reserverar jag mig för felstavningar och kassa meningsuppbyggnader)
Nu ska jag dra och böja lite på gymmet för att sen ha mysedag med Malle!

